hela dan, varje dag

jag har egentligen bloggsemester.
är hemma på lov och har ingen internetuppkoppling.
men är hos emma och snyltar på hennes just nu.
jag mår bra och bättre och bättre mår jag efter varje grogg :)

vi hörs så småningom.

PUSS!

Honesty anyway

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag tänker tillbaka på gårdagen.
Jag borde inte tänka alls.
Fan.
Nu ska jag iaf hem en vecka och lite till.
Det är nice.
Som fan. Jag ska inte tänka alls. Ingenting. Nada. Zero.

Och som nyårslöfte igår, bestämde jag mig för att sluta dricka.

LSD, någon?

Tänk vad en dusch och lite smink kan göra.
Nu är jag mer pepp än nånsin på höstfest.
Men någonstans under all partystämning
gnager känslan av att jag kommer att få betala för det här imon.
Fast just nu orkar jag inte bry mig.
Jag är vuxen nog att kunna stå för mina handlingar.

I need a hero

Jag trotsade febern, med hjälp av Mica, och gick på sista halvan av berättarcafét.
Det lät som en bra idé.
Nu är jag inte så säker.
Jag kommer säkerligen få sota för det imorgon.
Men det är den tillfälliga lyckan som gör det.
Imon ska jag trotsa febern iaf.
Jag SKA gå på höstfesten.
Med eller utan alkohol i kroppen.
Yes.
Nu ska jag knarka panodil och sova, längelänge.
För jag måste städa och packa imon också.

jävla skitdag!

fan.
inatt vaknade jag och hade 40graders feber.
lagom kul sådär. eller inte.
jag vill inte vara sjuk nu.
vill vara frisk imon så jag kan gå på höstfesten.
vara frisk på lördag så jag gör ett kanonresultat på högskoleprovet.
men nej då.
någon vill tydligen inte att jag ska vara frisk och ha kul.
jävla fan!

Please bleed

Idag fick jag en blandskiva av J. En mycket bra blandskiva tillochmed.
Har totalt fastnat för Ben Harper, hans musik passar in i min sinnesstämning just nu.

Imorse vaknade jag och hade feber. Känns lagom kul, när höstfesten är på torsdag och högskoleprovet på lördag. Jag äter panodil och dricker tea och hoppas att det hjälper.
Och nu ska jag sova. För jag måstemåste gå på mina lektioner imon. Och städa. :(

Chasing cars

nu känner jag att det är en sån där natt.
en sån natt då jag skulle vilja sitta uppe hela natten.
sitta ute, med massa filtar och tända ljus.
titta på stjärnorna, dela andetag och drömmar.

"If I lay here
If I just lay here
Would you lie with me
And just forget the world"

Exakt, liksom!

Tråkigaste dagen på länge.
Orkar verkligen inte göra något.
Förutom att sitta och skriva meningslösa blogginlägg och hänga på facebook.
Jag vill att det ska vara vår nu.
Så jag slipper frysa om fötterna när jag har mina converse på mig.
Och så vill jag åka till Paris.
Det är mitt nya mål. Att dra till Paris (alternativt en annan stad i Frankrike)
och lära mig prata franska i ett halvår. Till hösten, eller våren.
Det lutar åt att jobba ett halvår och sen dra iväg till våren 09.
Jag tycker det låter som en bra plan. Bra för att vara mig.

Annars så börjar livet gå åt rätt håll igen.
Ska bli så jäkla skönt att åka till Eksjö på fredag, dock inte kul att göra högskoleprovet på lördag.
Sen får vi se vad som händer resten av veckan. Eftersom jag inte bokat en tillbaka biljett hit, så kan jag åka tillbaka hit när jag känner för det. Eller så drar jag till mor en sväng också.
Det ska iaf bli jäkla skönt att va ledig i 10dar. Oh yes.
Nä fan, nu har jag snart lektion. Kanske skulle göra något vettigt.

Försvarstal

Om någon nu mot all förmodan hann läsa "champange supernova" inlägget innan det togs bort,
kommer här ett försvar från mitt håll;
1. Jag var full.
2. Joel14år var den bidragande faktorn i allt som skrevs.
3. Det lät som en kul grej att skriva.
4. Det kan ha legat en liten sanning i det som skrevs, men det betyder inte att ALLT var sant.
5. Ta det med en nypa salt, eller helst ett kilo salt.
6. Eller vafan, glöm det som stod överhuvudtaget!

Nu ska jag gå och köpa cola och ostbågar. Yes I am!

champange supernova

Innehållet i detta inlägg har valts att ta bort.
För att det innehöll stötande, eller rent av skadligt innehåll
för bloggägaren.

dagens i-lands problem...

... är att jag faktiskt har spelat sönder mina högtalare.
det låter jättekonstigt när jag spelar musik högt nu förtiden.
irriterande, som fan!

man glömmer att man trivs med livet ibland

Det känns lite bättre nu.
Gårdagen gjorde sitt.
Spontanutflykt till malmö för att kolla på improvisationsteater.
Extremt skönt att komma härifrån.
Denna veckan han verkligen varit förjävlig.
Helgens händelser ligger och gnager innanför revbenen.
Men det känns ändå lite bättre, men inte bra.
Och så nu, för en stund sen kom allra finaste Fanny med en blomma till mig. Som tack för hjälpen att jag hämtade henne och några till i Malmö tidigare i veckan.
Och när jag kollade posten, så hade jag fått brev från allrakärastesyster.
Ett sött kort och pluggpiller :)
Hon är bäst min syster.

Imon ska jag, martin och bosse fira joel14år. Det blir middag och vin och prat, som på den gamla goda tiden :)
Ikväll, Idol-kväll med godis !
Det kommer bli bra det här!

747

"Och när paniken bryter ut
ler du svagt och viskar till mig
Du är värd att dö för.
Men mot gummi, glas och metall
betyder ett mirakel inget alls"

men jag kallsvettas ändå

dagens i-landsproblem 1.
Min internetuppkoppling

dagens i-landsproblem 2.
Att det verkar omöjligt att få ut Harpan två gånger i rad? Finns det verkligen någon som lyckats med det? Isf borde den få nobelpriset.

dagens i-landsproblem 3.
Min restskatt! Nån som vill betala den åt mig? Den är bara på 1333:-

Annars så känns allt fortfarande rätt hopplöst.
Jag kan liksom inte tänka ordentligt.
Orkar inte ta tag i saker och ting.
Men det går väl över...
någongång i framtiden...
kanske.
eventuellt.

Ensammast i Sverige

"Och jag drog med dig i mitt fall
och sen gled jag bara undan
så förlåt, förlåt för allt
för min förbannade kluvna tunga
jag har ett foto någonstans
där vi är drottningar och kungar

Nu ligger bilder överallt
där gamla ansikten är unga
och jag har letat som besatt
efter känslor som är försvunna
Det har varit en lång lång natt
men jag är glad att mina
tårar är behärskade och lugna"

jag har ett hjärta som slår

idag ingen bra dag.
jag har gått runt som i en dimma.
hör inte vad folk säger när dom pratar med mej.
går in på mitt rum och gråter en stund.
försöker göra något.
jag borde sova.
jag borde sluta tänka på hela situationen.
jag borde så mycket.
men det enda jag gör är att känna paniken.
paniken som rusar genom kroppen.

för just en sån här otänkbar situation

det känns som det är en återkommande faktor.
akutbesöken i lund.
vissa gånger värre än andra.
nattens resa har etsat sig fast. jag kan inte sortera bort det.
jag kan inte tänka på nåt annat.
på vad som faktiskt kunde ha hänt.
jag är glad över att jag inte drack igår, så jag kunde köra.
men det var längesen jag kände en sån panik.
och paniken vägrar släppa.

tillbaka till samtiden

idag kan man tro att jag är bakfullast i sverige.
men så är icke fallet, även om det känns så.
för om jag nu är bakfull, efter att inte ens varit lite salongsberusad igår.
vore det konstigt, om inte ens omöjligt.
men kulturnatten va trevlig.
och en del annat som hände va också trevligt, som att träffa J.
Och att F lyckades låsa in sig på ett toalett just när vi skulle åka hem, är såhär i efterhand rätt kul, men inte just då.
men vi kom ju hem, efter att ha lyckats hålla bussen i ett antal minuter.

idag ska jag inte göra något nyttigt. eller jag ska städa mitt rum.
annars inget, och det ska bli så jävla skönt.

balladen om konsekvenser

jag somnade ifrån min uppsats igår/natt.
det har gjort att jag är lika långt från att bli klar som jag var innan igår.
så innan lunch idag lär jag ju aldrig på klar.
nää.. dags att skriva.
skrivaskrivaskriva!






(men det va jäääävligt skönt att sova inatt!)

högskoleprovet på prov och på riktigt

idag övade vi till högskoleprovet.
det gick skit.
när jag senare kollade min mail,
hade jag fått en bekräftelse till det riktiga.
då fick jag ångest och tänkte att,
"fan, tänk om det går lika dåligt då som idag?!"
men idag skyller jag på ingen sömn.

precis just nu insåg jag att det är höstfest om två veckor.
så det betyder att om 15dagar är jag i Oaklake igen.
och om 16 dagar sitter jag i aulan på östanå och skriver
högskoleprovet. bläk.
och efter det, på kvällen, ska jag minsann tvinga med
mig hanny ut och dricka kopiösa mängder alkohol.
(det vill jag göra nu också iofs)

the bitter end

Nu är jag så jävla nära att bara radera hela min jävla uppsats.
Jag har fan inte alls mycket kvar, men vad händer? INGENTING!
Har kört fast totalt.
Ungefär så mkt som man kan köra fast.
Och paniken bara växer inom mig.
Fanfanfanfan.. inte läge för det här just nu!
Ahhh! Vad fan ska jag göra?
Jag tror promlemet ligger i att jag inte sovit något inatt.
Jag är med andra ord inne på min 33:e vakna timme. Det kan ju inte vara bra någonstans.
Och jag är rädd för att om jag skulle lägga mig och sova ett tag att jag inte skulle vakna förän i morgon bitti.
Aaaaah!
Jag funderar på att ta en promenad. Eller iaf gå bort till Blå och tvinga Martin att umgås lite med mej.

(baby)

jag drömmer om
söndertrasade
fingrar i
mitt hår
&
nariga läppar
mot min hud

And when it's over you'll breathe again

häromdagen trodde jag att mitt problem med min uppsats låg i att jag aldrig i hela helvetet skulle få ihop 8 sidor.
idag är mitt problem helt omvänt.
jag har alldeles för mycket att skriva om för att det överhuvudtagen ska få plats på 8 sidor.
fanfanfan.
att det aldrig kan gå som man vill.

nu ska jag plugga stenhårt fram till 18. vid 19 är det skrivarcafé.
och det måste jag gå på.
plugga va det ja.

det här med att skriva uppsats och att inte räcka till

Tusen saker att göra och vilja.
På så lite tid.
Ibland önskar jag att jag vore tre.
En som kunde göra allt det där som man måste, tvätta, städa, laga mat.
Och en som skriver alla uppsatser, inlämningar, analyser till skolan.
Och en som gör allt det roliga, umgås med vänner, promenera i höstsolen, dricka öl.
Men nu är jag bara en som ska hinna med allt.
Det slutar oftast med att jag bara ligger framför min dator, lyssnar på musik och spelar harpan.
Nu försöker jag iofs att skriva på min uppsats, men den vill inte riktigt.
Och så tvättar jag.
Men jag hann iaf med att umgås lite med M innan. Jag tog mig tiden, för jag behövde det!

Det blåser på månen

www.metrobloggen.se/ettliviexil
jag fullkomligt älskar den mannen.
jag vill minsanna gifta mej med han.
eller inte kanske. men nästan.
och jag är oseriös idag. som fan.








(och fjärilarna bara eskalerar för varje dag)

undantagstillstånd

efter ytterligare en helg borta ifrån svalöv känner jag mig pånyttfödd.
det är skönt att vara borta, men det känns jävla bra att komma tillbaka hem igen.
dock lite tragiskt att jag under tiden har fått ett mail.
ett reklam-mail.
mer mail åt folket... eller åt mig iaf (och gärna roliga såna!)

imon har jag lovat mig själv en sak.
och så ska vi ha korridorsmiddag. inte en dag för sent.
jag måste tvätta också. men det tänkte jag hinna på tisdag.
och skriva uppsats, ett argumenterande tal, umågs med M (i need it!),
städa, fixa, dona....
och så ska jag hinna andas också.

Aftonbladet när dom är som bäst!

http://www.aftonbladet.se/nojesliv/article928180.ab

bland skärvor och glas

"har du sett nån i ögonen 
jag hittar inte dit 
jag kan inte reglerna i spelet 
men du får gärna komma hit 

nu smakar jag försiktigt 
skiljer varmt ifrån kallt 
jag måste lära mig från grunden 
jag måste omvärdera allt 

du är svår att leva utan 
jag är svår att leva med"

Nu skiter jag i det här och åker hem.

innan mörkret faller

ahhhh!
kan ingen bara trycka en pistol mot min tinning och tvinga mig att börja skriva på min uppsats?
jag får ångest när jag ska skriva och får ångest när jag inte skriver.
vilket gör att jag faktiskt inte gör något.
jag lyckas på nåt konstigt vis trycka undan dom ångestkänslorna.
och istället gör jag allt annat och ingenting.
fanihelvetesjävlakukfan.

english summer rain

Hold your breath and count to ten

And fall apart and start again

Hold your breath and count to ten

Start again start again

Jag tror det kallas ångest.