lördag 7 november 2009

Det finns inga ord för det på det här jävla språket

Har haft en ganska jävlig dag.
Men sen finns det dom där små sakerna som lyser upp hela tillvaron, sånt man kan leva på i flera dagar, flera veckor, flera månader.
"Vi saknar dig! Det är här du hör hemma! Puss"
Sånt går rakt in i hjärtat och stannar kvar.
Det är då man vet var man hör hemma.
Och det är inte här.
Det tog mig nästan två år att lista ut, men nu vet jag.
Nu vet jag att det är där jag hör hemma.
Så nu behöver jag bara lite tur!

Inga kommentarer: