förlåt om jag är bitter och cynisk men du vet hur det kan va

jag har haft den sämsta dagen ever.
har hunnit med att ha alla känslostämningar som finns att ha tror jag.
ibland vill jag bara lägga mig på marken och skrika tills luften i lungorna tar slut.
ibland önskar jag att jag kunde stanna tiden, stanna världen, stanna allt.
ibland hoppas jag att jag ska vakna från en dröm och inse att ingenting är verkligt.

fast trots en dag som denna inser jag vilka ljusglimtar det finns i livet, på fridhem.
och då ser framtiden allt lite ljusare ut.
men idag vill jag inte se framtiden ljus.
idag vill jag bara se mörker.
så det gör jag.