learn to fly

julhelgen förflöt smärtfritt.
bästa julaftonen på länge. det va bara mys hela dagen.
sova lite & sen julotta. det va fint.
fick ett spontanryck på annandagen och åkte hem för att
umgås med finaste Bibbi.
Kapten fick vara med också & ett galet roligt besök på Eksjö Statt.
Det va som att slungas tillbaka flera år & det kändes precis som
det brukade! Dans, trevligt folk, roliga incidenter & massa massa
minnen. Det enda som saknades va Ems!
Men henne får jag träffa på torsdag.
Det nya året (och allt va det innebär) kan inte firas in bättre än
med henne. Det skulle ju iofs va om Bibbi va med också.

Sen är det fan i mig inte långt kvar.
Nervositeten börjar sakta smyga sig på & ångesten.
Men en bra sådan.
Jag har ungefär 2 veckor kvar på jobbet & det med blandade känslor.
Egentligen känns allt mer bra än dåligt. Fast ändå känns det.
Det ska bli skönt att bosätta sig någon annanstans, att slippa Oaklake
& allt runtomkring. Känns skönt att veta att man inte "blev fast" här.
Men det är klart, allt kunde ju slutat bättre. Men jag har ingenting kvar att säga
eller göra. Eller rättare sagt, jag vet inte vad jag ska säga eller göra.
Tyvärr!